Identifiera livsmedel som ger symtom

Det är du inte ensam om – många med inflammatoriska tarmsjukdomar märker att vissa livsmedel eller drycker irriterar matsmältningssystemet och förvärrar symtomen.1-3

'
'

Forskningen om kostens påverkan på uppkomsten av och behandling av sjukdom är komplicerad. Under de senaste åren har vi sett ett ökat intresse för att studera kostens roll som en av orsakerna till inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och som en möjlig behandling vid dessa sjukdomar. Detta bland annat för att man börjar få en bättre förståelse för tarmflorans roll i utvecklingen av IBD. Den globala ökningen av IBD antyder också att både vår omgivning och det västerländska sättet att äta kan vara möjliga faktorer som bidrar till ökad risk att utveckla IBD.6

 

Det har än så länge inte gjorts tillräckligt många koststudier för att kunna ge specifika kostråd och livsmedelsval för dig som har IBD. Därför handlar mycket om att prova sig fram. Vissa livsmedel verkar ge symtom hos en del medan andra klarar dem bättre.2-4 Det är också viktigt att förstå att vissa livsmedel kan ge obehagliga symtom från magen som t.ex. gaser, uppblåsthet och smärta, men de påverkar inte inflammationen dvs. sjukdomen. Då handlar det mer om att tarmens förmåga att hantera vissa fibrer kan vara nedsatt p.g.a. inflammationen.5

 

Skriv kostdagbok

Ett bra sätt att försöka förstå vilken mat du bör undvika är att göra anteckningar i en dagbok eller app i din telefon. Skriv ned vad du äter vid varje måltid, hur du mådde timmarna efter och ifall du märker någon skillnad i symtom. Det är viktigt att föra dagbok över hur du mår under ett antal veckor eftersom effekten av vissa livsmedel kanske inte märks förrän det har gått en tid samt att det kan vara beroende på mängden du äter samt kombinationen.5 När du har den här informationen kan du och din dietist eller läkare börja urskilja mönster och fatta beslut om hur din kost ska justeras för att undvika de livsmedel som verkar kunna trigga symtom. Det är viktigt att få råd om vad du kan äta istället för att du ska få i dig all näring du behöver.5

 

Födoämnesallergi och -överkänslighet

En del är allergiska eller överkänsliga mot vissa livsmedel utan att det har något samband med IBD. Om du t.ex. är laktosintolerant ska du äta laktosfritt vare sig du har IBD eller inte.

Symtomen på matallergi/överkänslighet kan likna symtomen vid IBD, så det är lätt att förväxla dem. Prata med din läkare eller dietist om du misstänker att du är överkänslig eller allergisk mot något livsmedel. Vid behov kan de allergitesta dig och ge råd om hur du ska hantera det.

 

Utesluta viss mat ur kosten

Kostdagboken kan också vara till stor hjälp för att förstå vilka livsmedel som orsakar symtom och för att klarare se samband mellan det du äter och hur du mår. Prata med din dietist innan du börjar göra förändringar eftersom det finns flera olika tillvägagångssätt. 

 

Det finns många olika dieter och kostråd. Gemensamt för dem är att man utesluter vissa livsmedel och ser om man får någon effekt på symtomen. Att utesluta olika livsmedel eller livsmedelsgrupper ger en ökad risk för näringsbrist och i förlängningen undernäring.1 Det gäller särskilt personer med IBD eftersom det från början kan vara svårt att få i sig tillräckligt med näring p.g.a. låg aptit eller minskad förmåga i tarmen att ta upp näringen.1 Din läkare eller dietist kan förskriva näringsdrycker eller vitaminer om det finns behov.

 

Som tidigare nämnt så pågår forskning runt om i världen för att bättre förstå hur kosten påverkar vid IBD. Man kan ännu inte ge exakta rekommendationer och det kommer alltid att finnas individuella skillnader så därför är det alltid klokt att göra kostförändringar i samråd med en dietist.

 

Mat som eventuellt kan ge symtom

Oftare är det en kombination av det du äter som ger symtom snarare än ett specifikt livsmedel men här följer exempel på mat och livsmedel som är kända för att kunna ge eller förvärra symtom:

 

  • Feta livsmedel 
  • Feta kött- och charkprodukter
  • Smör, olja och grädde
  • Baljväxter
  • Frukt med skal och kärnor
  • Råa grönsaker
  • Lök och vitlök
  • Nötter och frön
  • Svamp
  • Friterade livsmedel
  • Sötningsmedel
  • Alkohol
  • Läsk och godis
  • Fruktjuicer
  • Koffein

 

Kom ihåg:

Kom ihåg att alla är olika – det som ger symtom hos en person behöver inte ge symtom hos någon annan. Om du misstänker att du reagerar på något i din kost, ta kontakt med en dietist eller din läkare och börja för kostdagbok. Tillsammans kan ni hitta en skräddarsydd kostplan som passar just dig.

 

Referenser:

1.    Lomer MC. Dietary and nutritional considerations for inflammatory bowel disease. Proc Nutr Soc. 2011;70:329-335.
2.    Brown AC, Rampertab SD, Mullin GE. Existing dietary guidelines for Crohn’s disease and ulcerative colitis. Expert Rev Gastroenterol Hepatol. 2011;5:411-425.
3.    Owczarek D, Rodacki T, Domagala-Rodacka R, Cibor D, Mach T. Diet and nutritional factors in inflammatory bowel diseases. World J Gastroenterol. 2016;22:895-905.
4.    Ananthakrishnan AN. Environmental risk factors for inflammatory bowel disease. Gastroenterol Hepatol. 2013;9:367-374.
5.    MacDermott RP. Treatment of irritable bowel syndrome in outpatients with inflammatory bowel disease using a food and beverage intolerance, food and beverage avoidance diet. Inflamm Bowel Dis. 2007;13:91-96.
6.    Oriana M. Damas, Luis Garces, Maria T. Abreu. Diet as adjunctive treatment for inflammatory bowel disease: review and update of the latest literature. Curr Treat Options Gastroenterol. 2019 Jun; 17(2): 313–325.
 

Gastrokoll för vårdpersonal

Gastrokoll vårdpersonal är ämnad för dig som jobbar inom vården. För att gå vidare behöver du bekräfta att du är legitimerad vårdpersonal.

Gå vidare?

Du lämnar nu Gastrokoll Vårdpersonal

Du lämnar nu Gastrokoll för vårdpersonal och går till patientportalen.

Gå vidare?